Hallå!
Kan man bli lyckligare? Linus är världens bästa pojkvän eveeer, snygg, snäll och han bryr sig om mig på ett så sjukt gulligt sätt. Snacka om att vara förälskad! Nu har vi varit tillsammans i tre veckor och fyra dagar, men det känns som om det är mycket längre. Vi träffas så ofta vi kan, jag har ju fotbollen och han tränar också, så det blir inte riktigt varje dag. Men vi försöker ses minst varannan dag, vi bor ju ändå så nära varandra. Det tar bara tio minuter att gå över till den andra.
Vi snackar mycket om känslor med varandra och vi har även snackat lite om sex. Det känns väldigt konstigt att snacka med Linus om detta, men ändå rätt. Han är oskuld och tycker att det är lite läskigt och är lite nervös, men tycker ändå att han är redo. Jag har ju gjort det innan med Patrik, men det känns inte alls som att det kommer bli samma sak med Linus, det känns som att man är oskuld igen. Jag vill ju jättegärna, men jag tycker ändå att vi ska vänta om han inte känner sig riktigt trygg i situationen. Men det har jag ju förstås inte sagt till Linus, jag får försöka berätta för honom att det inte är något som är läskigt, och att det så klart kommer att gå bra, men då måste vi ju båda vara säkra på vad vi vill så att vi till hundra procent kan lita på varandra. Det är ju bara naturligt att man är nervös, men det gäller att vara säker på vad man vill också. Han kommer nog att vilja om några veckor, när vi har varit tillsammans lite längre.
Ärligt talat är jag också sjukligt nervös... Det känns så äkta och rätt med Linus. Men det känns hela tiden som att vi får inte göra något som blir fel, eftersom vi har känt varandra länge så får detta inte förstöra vår relation. Om det inte går bra med vårt förhållande kommer ju vår vänskap också att gå i kras, och det är det sista jag vill! Vi måste gör det rätt så att allt inte förstörs. Det känns som att vi kommer att göra det snart. Han berättade igår att hans föräldrar och hans lillebrorsa skulle iväg till kusinerna i Stockholm nästa helg, och att han skulle vara hemma hela helgen själv. När han sa det fick han något annat i blicken och han blev lite generad när han sagt det. Jag visste inte riktigt vad jag skulle svara, jag tror jag sa att något om "vad mysigt, hela huset för oss själva". Det är tisdag idag, så det är bara tre dagar kvar till helgen. Igår när han sa det kändes det som att det ändå var ett bra tag till helgen, nästan en hel vecka ju. Men nu när jag skriver det, tre dagar! Det är ju inte länge. Om tre dagar ska vi göra det! Nej, nu blir jag jättenervös, men jag längtar såklart också. Nu kommer jag ju inte kunna somna ikväll, kommer bara att ligga och tänka på att det imorgon bara är två dagar kvar!! Aja, jag måste i alla fall försöka att sova nu så att jag kommer närmre helgen.
Byebye
Moa
