Vi hade precis firat tre veckor tillsammans och då slog blixten ner. Jag kan fortfarande inte fatta det. Han som var den med stort D. Min andra hälft. Hur kunde han göra så här mot mig?
Satt i soffan och zappade bara runt, väntade på att Nattan skulle komma. För en gångs skull skulle hon komma hem till mig och sova över. Pappa, Sara (hans fru) och lilla Mia var borta. Vi skulle dra in till fritidsgården på festen de skulle hålla sen skulle vi hem till mig och sova över och snacka om festen, vad tjejerna hade på sig och vem som dansade tillsammans. Men det blev aldrig så, vi kom aldrig iväg.
Helt plötsligt ringde min mobil. Det var Johannes och hela jag lös upp. Men när jag svarade försvann mitt leende för när jag hörde hans röst så visste jag att något var fel. Han lät täppt och snörvlade som om han precis hade gråtit. Jag började fråga honom om något var fel men han svarade inte, jag vet inte hur många gånger jag upprepade den frågan och ställde den på olika sätt. Om det hade hänt något med familjen eller med någon vän? Men till sist stammade han ut:
"Du kommer hata mig om jag berättar. Jag är inte värd dig..." Min puls började helt plötsligt öka, jag förstod ingenting. Jag skulle aldrig kunna hata honom. Vad kunde han ha gjort?
"Johannes, jag skulle aldrig hata dig! Bara säga vad det är så tar vi oss igenom det." Jag kunde höra hur han började snyfta och jag försökte att lugna honom. Hyscha och säga att det var okej. Tillslut kunde jag höra hur han samlade sig, han tog ett djupt andetag och sa:
"Jag hade sex med Rebecka." Hela min värld blev svart, mitt hjärta gick från att banka sönder inom mig till att sluta slå helt.
"Fan, Johannes." det var det ända jag fick ur mig.
"Emma, jag önskar att jag kunde ta tillbaka mig. Men hon började flirta med mig och klänga och tillslut kunde jag inte stoppa henne så jag..." Hans ex, hans jävla ex och han lät det hända. Mina stämband slutade fungera. Jag kunde inte längre höra hans bortförklaringar och hans vädjande. Tillslut byggs ilska upp och det börjar bubbla inom mig och som ett trollslag så funkar mina stämband igen.
"Har du för fan ingen självkontroll! Bara för att jag inte har haft sex med dig än så gör det inget?! Är det så du tycker!"
"Em.."
"Nej! Jag pallar inte mer! Inget mer Emma, jag älskar ju dig! När fan hann du med att ha sex med henne!? Vi träffades ju igår!"
"Emma, det är inte vik.."
"Johannes berätta nu!"
"Igår kväll efter att vi hade träffats, så körde jag hem dig och sen tog jag en omväg hem... Då såg jag Rebecka gå ensam mitt i natten och då erbjöd jag mig att köra henne hem, hon bjöd in mig och sen..." Min hjärna exploderade av tankar och förvirring. Hur kunde han göra så? Hur kunde han göra så mot mig? Bara för att jag inte hade haft sex med honom.
Då ringde det på dörren. Natalie var här. Jag skulle bli tvungen att ställa mig upp, gå till dörren och öppna den.
"Nattan kom precis. Jag måste gå."
"Snälla, Emma kan vi prata i morgon?"
"Nej, Johannes det kan vi inte. Det är slut. För du är inte den jag trodde du var, inte alls. Hejdå. Ring mig inte. Smsa inte. Skicka inte brev. Sök inte upp mig. Bara försvinn ur mitt liv." Sen så la jag på utan att höra vad han skulle ha svarat. Sen tog jag ett djupt andetag, gick fram till dörren, öppnade och föll gråtande rak in i Nattans famn.
